Author Archives: Fridha Eriksson Nyström

Fler YH-utbildningar i inlandet

Nu ska det bli betydligt fler utbildningar från Yrkeshögskolan i inlandet. Bakom satsningen står kommunalförbundet Akademi Norr i samarbete med Region 10. Hela 9 av 10 studenter får jobb inom ett år efter examen.

Just nu kartlägger Akademi Norr arbetsmarknadens behov av arbetskraft i Norra Norrlands inlandskommuner. Både inom kommunal verksamhet och i näringslivet. Undersökningen ska ligga som grund när man ska se till att antalet YH-utbildningar som erbjuds i inlandet ska öka kraftigt.

”Västerbotten står för bara ca två procent av antalet ansökningar av YH-utbildning i riket. Då är de flesta av de utbildningarna förlagda i Umeå och Skellefteå, inte i inlandet. Men nu ska det bli ändring på det”, säger Martin Bergvall, verksamhetschef på Akademi Norr.

Viktigt för näringslivet

YH-utbildningar ska matcha arbetslivets behov och tas fram tillsammans med näringslivet, eftersom de vet vilken kompetens som kommer att behövas de kommande åren. I inlandet har det tidigare varit oklart vilka behov som finns. Därför går nu Akademi Norr in och gör en omfattande kartläggning i samarbete med Region 10 och Region Västerbotten.

I stället för att bli erbjudna utbildningar via olika aktörer kan Akademi Norr gå in som en beställarfunktion och se till att regionen får de YH-utbildningar som behövs. Det är till nästa ansökningsomgång, som ska vara klar juni 2021, som det ska sökas betydligt fler utbildningar i inlandet än vad som gjorts tidigare.

”Det är väldigt viktigt att vi kan erbjuda YH-utbildningar i inlandet. Vissa branscher skriker efter personal men det saknas utbildad kompetens. Det här är win win för alla. För näringslivet, invånarna och Yrkeshögskolan”, säger Beatriz Axelsson, tillväxtchef i Norsjö kommun och ordförande för Region 10s näringslivschefer.

De flesta får jobb

Fler än 9 av 10 som läser en yrkeshögskoleutbildning har arbete inom ett år efter examen, visar undersökningar av Myndigheten för yrkeshögskolan. Om utbildningarna anpassas efter regionens behov är det ett effektivt sätt att lösa kompetensbrist och skapa arbetstillfällen.


Region 10 svarar på remiss gällande returpappershantering.

Kommunalt ansvar för insamling och materialåtervinning av returpapper: M2020/01079/Ke

Region 10 sammanfattar förslaget med att det är ytterst olyckligt att promemorian föreslår att rubba på principen om att ”förorenaren ska betala”, (Polluter Pay Principle) och producentansvarstanken. Producentansvar i sig ger ett kvalitets- och miljötankesätt eftersom producenterna själva ska hantera och säkerställa materialåtervinningen och dess miljöpåverkan. För att kunna klättra uppför avfallstrappan och för att nå en cirkulär hållbarhet är det viktigt att den som producerar returpapper även har ansvaret för sitt avfall.

Grundläggande systemfelet med förslaget är att man inte kan rädda en bransch eller åtgärda ett demokratiproblem med att helt ändra förutsättningarna i miljölagstiftningen.

Länk till remissen

Remissvaret i sin helhet


Region 10 möter Civilministern Lena Micko och stadsnormen utmanas

Tisdag den 9 juni hade representanter från Region 10 ett digitalt möte med civilminister Lena Micko. De punkter som diskuterades under mötet var bland annat två av de fokusområden som Region 10 har för året 2020: statligt stöd till kommunal infrastruktur​ och statlig närvaro.  

– Civilministern lyssnade och tog till sig de frågeställningar som vi lyfte när det gällde bland annat statlig närvaro och investeringsbehov i kommunal infrastruktur, samt att det måste bedrivas antiurbaniseringspolitik, säger Mikael Lindfors, kommunstyrelsens ordförande Norsjö.

Fokus låg mestadels kring den befolkningsminskning som regionen har och hur en “antiurbaniseringspolitik” skulle kunna påverka detta. Under år 2019 tappade Region 10 sammanlagt nästan 500 innevånare, vilket innebär en befolkningsminskning på 1 %. ​Om den siffran jämförs med Stockholm stad skulle det innebära en befolkningsminskning på 9 759 personer på ett år. Denna utveckling i Region 10 motsvarar minskade intäkter på 33 miljoner​.

– Vi hade ett bra möte och jag känner att kunskapen om vår region alltid kan bli bättre. Ett bra exempel är fördelningen av välfärdsmiljarderna som idag delas lika till alla kommuner per befolkning. Vårt förslag är att pengarna ska delas ut efter behov. Lika är inte alltid likvärdigt, säger Annika Andersson (C) kommunstyrelsens ordförande Vilhelmina 

I Region 10 finns en vilja att bedriva arbete mot regeringen att utmana sitt normativa tänk och staden som norm genom att titta på saker och ting från ett annat håll.

Statlig närvaro är en del i denna antiurbaniseringspolitik. Det finns statliga jobb som kan läggas var som helst i landet. Delar av en myndighet skulle kunna utlokaliseras, CSN ska till exempel anställa flertalet nya handläggare, de är inte lokalberoende och det borde vara perfekta jobb att utlokalisera.  Den senaste tiden har visat att det går utmärkt att arbeta och delta i olika dialoger oavsett var man än befinner sig. Staten bör ta sitt ansvar för att fördela ut sina aktörer i hela landet.

En annan fråga om diskuterades är de små kommunernas behov av att investera i grundläggande kommunal infrastruktur – men att få har de resurser som krävs. Som ett led i att starta upp ekonomin i Coronans spår föreslår Region 10 att staten tillskjuter medel till kommunal infrastruktur.

Deltog från Region 10 gjorde:
Mikael Lindfors (S), kommunstyrelsens ordförande Norsjö
Annika Andersson(C), kommunstyrelsens ordförande Vilhelmina
Eleonore Hedman, kommunchef Norsjö
Karl-Johan Ottosson, kommunchef Vilhelmina


Region 10 bygger morgondagens samhälle

Sverige behöver bli bättre på att ta tillvara potentialer i glest befolkade områden. Därför har tio
inlandskommuner i Norr- och Västerbotten ingått en sammanslutning – Region 10. Genom kommun och
länsöverskridande samverkan kan man bland annat stärka framtidstron i regionen, möta utmaningen
med befolkningsminskning och långa geografiska avstånd till högre studier.

Kommunerna har idag ett konkret samarbete på
flera områden och träffas regelbundet för att ta
fram handlingsstrategier för att bemöta gemensamma
utmaningar. Syftet är att stärka kommunernas
tillväxt och attraktionskraft nationellt och
internationellt för ett ökat välstånd och förbättrad
livsmiljö för de som bor, verkar och besöker kommunerna.
– Ska vi lyckas stärka näringsliv och samhälle
behöver vi samarbeta över kommun- och länsgränser.
Vi vill stärka självbilden och attraktionskraften
till området och med funktionell samverkan öka
kvalitén och kostnadseffektiviteten kring samverkansområdena,
berättar Tomas Mörtsell, kommunstyrelsens
ordförande i Storumans Kommun.

Utbildning skapar tillväxt och god folkhälsa
I Region 10 finns en utmaning i att få upp den eftergymnasiala
nivån. En viktig utmaning då man vet
att det hör ihop med både tillväxt och folkhälsa. En
lösning är distansstudier och där är tekniken avgörande,
likväl att universitetslärare är bekväma med
undervisning på distans.
– Ett gott exempel är LTU vars lärarutbildning
på distans har genererat ett ökat söktryck från hela
regionen, men även på lokal nivå. Utbildningsformen
passar människornas behov och det är så vi
behöver tänka för att hitta en lösning för högre studier
även i glesbygd. Vi måste hjälpas åt att skapa
förutsättningar som får hela landet att blomstra,
säger Britta Flinkfeldt, kommunstyrelsens ordförande
i Arjeplogs Kommun.

Rätt miljö för innovation och pilotprojekt
Modern teknik skapar fördelar för näringslivet
och Johan Duvdahl, Näringslivschef i Storumans
kommun, menar att det är smartare att utveckla
lösningar för morgondagens samhälle i glesbygd.
Bland annat har Storumans kommun och Glesbygdsmedicinskt
centrum med stöd från Region
Västerbotten och Vinnova satsat på testbäddar
inom distansöverbryggande teknik och fjärrstyrda
funktioner inom dels vård men även flyg.
– Det finns ett stort intresse för vårt arbete där
vi öppnar upp offentliga miljöer för att verifiera
och implementera morgondagens lösningar för
samhället. Dessutom är vår geografi utmärkt som testbädd för många av de utmaningar vi står inför.
Lösningarna kan sedan implementeras och genomföras
i hela samhället, fortsätter Johan Duvdahl.

Formar morgondagens samhälle
Testbädden för vård verifierar lösningar för omställningen
till god och nära vård som är statens
satsning för att förbättra och utveckla tillgängligheten
i primärvården. Ett exempel är samhällsrum
som möjliggör för patienter att möta vården i ett
virtuellt vårdrum utan att behöva besöka sin vårdcentral.
– Fram till nu har ett hinder varit att den teknik
som finns för att själv ta prov varit helt anpassad
efter vårdpersonalens kompetensnivå. Men där
jobbar vi mot industrin för en förändring, och jag är
övertygad om att företagen kommer att anpassa sig
efter de nya behov som vi lyfter fram, säger Peter
Berggren, områdeschef för närsjukvården.
Britta Flinkfeldt avslutar med att berätta att Region
10 fortsätter resan med att forma framtidens
hållbara samhälle och möta morgondagens behov.
Bland annat genom att utveckla och implementera
distansundervisning, AI, IoT, bil- och flygtester, teknikpark och vindkraft.


Arbetsförmedlingens förändringar drabbar inlandskommuner

Skrivelse till Arbetsförmedlingens General Direktör

Arbetsförmedlingen i inlandet
Digitalisering behövs. Men att genomföra stora verksamhetsförändringar genom digitalisering utan varken konsekvensanalyser eller lösningar på de problem som uppstår är oansvarigt och drabbar både enskilda individer och våra kommuner. En stor del av befolkningen är redan digitala. De som inte är det behöver hjälp och stöd. De utlovade servicekontoren tycks inte komma förrän 2021 och dessutom inte med kontinuerlig bemanning. Om alla ska med i det nya digitala Sverige måste förutsättningar ges till dem som behöver det mest.

Vi ser hur Skatteverket lyckats med sin succesiva digitaliseringsprocess med hjälp av morötter i form av tidig återbetalning av skatteåterbäring vilket fått allt fler att deklarera digitalt. De har däremot inte tagit bort möjligheten att fylla i pappersblanketten och skicka den med posten. Nedläggningen av Arbetsförmedlingens kontor visar ett helt annat förhållningssätt till människor. Boende i gles- och landsbygd tvingas in i det digitala oavsett om de har tillgång till eller kompetens för det. Är det rimligt att en boende i till exempel Borgafjäll ska köra 24 mil (!) enkel väg till Lycksele för att träffa Arbetsförmedlingen?

Samhällsekonomiskt är våra lokala kontor viktiga då de bidrar med kunskap och information från vår verklighet till den nationella nivån för prognoser och analyser om t.ex. kompetensbehoven. I en sammanställning inför ett samrådssvar listades de olika insatser och samarbetsområden AF och kommunerna har tillsammans och listan blev 2,5 sidor lång. Hur ska den informationen se ut utan lokal prägel? Ska stadsnormen återigen appliceras på en bygd med helt andra förutsättningar? Statlig närvaro är en viktig faktor för näringslivets etableringar och utveckling enligt studier. När AF försvinner med sin närvaro, den lokala förankringen, kunskapsförmedlingen och sitt anpassade utbud av insatser kommer det att påverka vår möjlighet till tillväxt på ett negativt sätt.

Vi hör nu att ”kompletterande aktörer” återigen ska bedriva verksamhet, ett koncept som testats tidigare utan någon nämnvärd framgång. Vår erfarenhet är att när statlig service privatiseras så samlas de privata aktörerna i områden där stordriftsfördelarna finns medan glesbygden blir utan eller får ett ytterst litet utbud. Vi befarar att socialtjänsten i våra redan ekonomiskt tyngda kommuner kommer att få än fler behövande att hjälpa, för att kompensera för AF frånvaro.

Vi ser fram emot digitaliseringens möjligheter då allt fler upptäcker de enorma fördelarna att verka och bo i världens finaste miljöer och genom digital uppkoppling kunna arbeta och socialisera över landets gränser. Vi välkomnar och värnar om dem som ser och tar möjligheterna i den digitala tidseran, men slå inte i all hast undan fötterna för inlandets tillväxt! 


Laddinfrastruktur

Skrivelse till Näringsdepartementet

Beslut

Region 10 ställer sig bakom en uppvaktning av Näringsdepartementet för att säkerställa att bristen på laddinfrastruktur åtgärdas inom regionen. Detta kan ske genom omvänd auktion av utpekade vägsträckor, eller att staten erbjuder utökat och riktat investeringsstöd till utpekade geografiska områden.

I Trafikverkets uppdrag – Infrastruktur för snabbladdning längs större vägar har en nationell kartläggning utförts av sk. Vita vägsträckor. Många av dessa finns i Region 10.

Bakgrund
De som bor och arbetar i landsbygderna ska ha samma möjligheter till ett gott liv som medborgarna i resten av Sverige. Landsbygderna ska ha samma förutsättningar att utvecklas som andra delar av landet. Det slog den parlamentariska landsbygdskommittén fast.

Elbilar är en av de framtida lösningarna i vår region. Det finns goda förutsättningar utifrån befintliga elnät samt fossilfri produktion av el både via den väl utbyggda vattenkraften och alltmer vindkraft. På sikt tror vi också att smarta elnät , och solel kommer att underlätta omställningen till eldrift.

Med en förbättrad laddinfrastruktur skapas förutsättningar för att resa med elbil inom kommunerna men även inom regionen. Ökad tillgänglighet och valfrihet för privatbilister och företagare att köra fordon på förnybar el skapar goda förutsättningar för att minska koldioxidutsläpp från transporter. De är dessutom tysta och emissionsfria. Driftkostnaderna förväntas också bli lägre än dagens fossilflotta. Om det inte installeras fler publika laddplatser finns en risk att turistströmmarna till de populära destinationerna i länet inte utvecklas i önskvärd takt. I mars 2019 översteg andelen nyregistrerade elbilar i Norge för första gången andelen fossila.
Bristen på laddstationer kommer också inverka negativt på viljan att köpa in elbilar hos både privatpersoner, offentlig sektor och det privata näringslivet i Region 10.

Trafikverket har i ett Regeringsuppdrag – Infrastruktur för snabbladdning längs större vägar, redovisat bristen på laddinfrastruktur i Sverige, så kallade ”vita fläckar”. Många av dessa vägar finns inom vårt område i region 10. I huvudanalysen redovisas vilka återstående vita vägsträckor som inte kommer att byggas ut med Klimatklivet. Återstående vägsträckor, beroende på styrt körande, är upp till 2000 km. För att dessa  130- 140 laddstationer, ska bli möjliga att bygga krävs andra stimulansmedel. Den totala investeringskostnaden bedöms till ca. 80 miljoner.

Trafikverket har föreslagit ;
att Staten riktar uppdrag till marknaden genom omvänd auktion av utpekade vägsträckor
alt. att Staten erbjuder utökat och riktat investeringsstöd till utpekade geografiska områden

Samlad bedömning
Trafikverkets uppdrag var dels
att göra en översyn av hur bristen på laddinfrastruktur längs större vägar kan avhjälpas
att bedöma hur behovet av laddinfrastruktur längs större vägar utvecklas
att analysera vilka nyttor, kostnader och andra konsekvenser som en utbyggnad är förknippad med
att visa på möjliga affärsmodeller som kan främja en tillräcklig utbyggnad

Uppdraget redovisar en positiv Samhällsekonomisk kalkyl på minst 1,4.
Det kommer också att bli positiva effekter på klimat och luftkvalitén, framförallt i tätorterna samt är positivt för glesbygden och dess utveckling. Utbyggnad av de sk. Vita fläckarna förutsätter nya affärsmodeller t ex. omvänd upphandling.

Slutsats
Trafikverket har redovisat infrastrukturuppdraget till Näringsdepartementet i Juni 2018. I uppdraget föreslås ett antal åtgärder för att åtgärda de vita fläckarna, där inga laddstolpar kommer att byggas utan nya affärsmodeller. En stor del av detta område finns i Region 10. Region 10 efterlyser att en tidsatt strategi med åtgärder redovisas. 

Region 10.s styrelse genom ordförande Christer Rönnlund Kommunstyrelsens ordförande (M) Lycksele


Gör verkstad av ert fagra tal om ”Hela Sverige”!


Det kommunala uppdraget är i princip lika oavsett hur kommunen ser ut, men om alla kommuner ska klara detta uppdrag så måste lika förutsättningar ges, skriver kommunstyrelseordförandena i Malå och Sorsele.

Oavsett regeringar så har det under lång tid enligt vår mening saknats en långsiktig strategi för lands- och glesbygdens utveckling. Vi blir fortfarande irriterade när vi beskrivs som tärande delar av Sverige. Trots allt fagert tal så om statlig närvaro i hela landet så är det motsatsen som vi lever i. Också de regionala strukturerna centraliseras mer och mer, i vårt fall till Umeå.

När politiska beslut fattas är det alltid viktigt med konsekvensanalyser. Vi saknar många gånger analyser som visar vilken betydelse som besluten har ur ett regionalpolitiskt perspektiv.

Läs hela artikeln här: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/gor-verkstad-av-ert-fagra-tal-om-hela-sverige-28773


Ytterligare ett slag mot landsbygden i norr – Vad händer med Bussgods?

Sedan många år tillbaka har Regionerna i Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Norrbotten haft ett gemensamt ”barn” i form av Bussgods.

Bussgods är ett logistikföretag med lång och stolt historia. Genom åren har vi transporterat gods för både privatpersoner och företag över hela Sverige. Godset fraktas i huvudsak med buss i linjetrafik, vilket innebär att passagerare och paket körs i samma fordon. Miljövänligt och punktligt!”

https://www.bussgods.se/om-oss

Ett företag som ligger rätt i tiden helt enkelt, inte minst med tanke på hotet mot miljön och synen på kombinerad mobilitet.

Bussgods är en affärsdrivande verksamhet som erbjuder kunderna godstransport i den reguljära linjetrafiken med buss. Godsverksamheten bedrivs på persontrafikens villkor, vilket innebär att vid planering av trafiken sätts alltid persontrafiken i första rummet. 

I Västerbotten genererar Bussgods årligen ett par miljoner kronor i överskott – medel som dels går till de kommuner som väljer att bedriva linjetrafik med godsrumsfordon, vilket är något dyrare än trafik med ”vanliga” bussar. Den part som får den största intäkten är Region Västerbotten, som finansierar merparten av trafiken med godsrumsfordon.

Bussgods måste generera överskott, eftersom man konkurrerar på den privata marknaden och kan inte finansieras med skattemedel.

I Västerbotten har Bussgods 28 anställda och verksamheten omsätter knappt under 45 mnkr. Verksamheten bedrivs på många busstationer i länet, både med egen personal men också genom entreprenadavtal med lokala företag. På samtliga platser där verksamhet bedrivs svarar man för service både till godskunder och resenärer. Bussgods är alltså en förutsättning för att vi ska ha bemannade busstationer i länet. 

Under senaste åren har ett närmare samarbete diskuterats och målet har varit ett gemensamt Bussgodsbolag i Norrland. Allt för att möta en kommande framtid och hårdnande konkurrens. Jämtland/Härjedalen valde dock 2017 att avveckla sin verksamhet. Ett beslut som fått stora konsekvenser för näringslivet i den regionen. De kvarvarande 3 länen har fortsatt arbeta för ett gemensamt Bussgodsbolag. De största bussgodslänen har alltid varit Norr- och Västerbotten, vilket förklaras av de stora avstånden och glesa befolkningen.

Bussgods har alltid varit livlinan för just våra mer glesbefolkade områden där man varit ensam om att med dagliga turer leverera gods till och från kunderna. Kåbdalis, Ammarnäs, Vittangi, Ramsele och Funäsdalen – listan kan göras lång över små orter som har länkats samman via Bussgods. I Norrland finns flera länsgränsöverskridande busslinjer som upphandlas gemensamt av de län som är berörda – vilket innebär att både passagerare och gods fraktas och tillsammans skapas ett fungerande flöde. För alla mycket betydelsefullt – i Västerbotten har vi till exempel mycket nära samarbeten med företag och kommuner i Norrbotten.

Under våren började oroande signaler sippra ut över att Bussgods i Norrbotten var på väg mot en kursändring. Informationen till övriga var knapphändig och det slutade i ett dråpslag där Länstrafiken i Norrbotten helt abrupt tog beslut på att lägga ned Bussgodsverksamheten. Detta utan dialog med vare sig kommuner, eller samarbetspartners på andra sidan länsgränsen.

Ett gott samarbete med transparens och ömsesidig respekt har övergått i hemlighetsmakeri och sekretess där en seriös konsekvensanalys gällande verkningarna för näringslivet i Norrbotten samt Bussgods i Västerbotten lyser med sin frånvaro. En skandal att detta inte presenterats öppet för andra Bussgodsaktörer och berörda beslutsfattare.

En snabb analys av konsekvenserna visar på allvarliga effekter för såväl Bussgods i Västerbotten, men framförallt för de företag i Norrbotten som nu lämnas åt sitt öde.

Hur har man tänkt lösa godstransporterna så att företag kan fortsätta verka i hela Norrbotten, men även i Västerbotten?

R10 består av åtta inlandskommuner i Västerbotten och två kommuner från Norrbotten och vi ser med mycket stor oro på Region Norrbottens nedläggning av Bussgods i Norrbotten och vad det kommer att innebära för deras partner i Västerbotten inom såväl infrastruktur, godsleveranser och ekonomi.

Vi kräver en grundlig konsekvensanalys som på ett transparent och öppet sätt delges oss i denna för oss mycket angelägna fråga.


Skrivelse från Region 10 – Statliga servicekontor i varje kommun

De som bor och arbetar i landsbygderna ska ha samma möjligheter till ett gott liv som medborgarna i resten av Sverige. Landsbygderna ska ha samma förutsättningar att utvecklas som andra delar av landet. Det slog den parlamentariska landsbygdskommittén fast. Under mandatperioden 2014-2018 lokaliserades hela eller delar av 20 myndigheter från Stockholm till andra delar av landet och den statliga servicen har ökat genom tio nya servicekontor i orter där staten tidigare dragit sig tillbaka.

Mer måste göras. Vi måste se till att det går att få personlig service och hjälp med vardagliga myndighetsärenden i hela vårt land.

Statliga jobb är en katalysator för tillväxt i regionerna. Statliga jobb kan ge ett tillskott till lokala arbetsmarknader i hela landet, inte minst genom att erbjuda intressanta karriärvägar. Det bidrar till regionens dynamik och attraktivitet.

Med den nya tekniken så kan många myndigheter placeras på de absolut flesta orter i Sverige utan att kvaliteten försämras. I många avseenden finns det fördelar med att lokalisera statliga myndighetskontor utanför storstadsområdena, bl.a. personalrörlighet, behållande av kompetens, kontakt med närsamhället och lägre lokalhyra.
Sverige är starkare när vi håller ihop och statlig service ska finnas nära landets alla medborgare. Det handlar om företags och enskilda medborgares behov av närhet till statlig service, oavsett var man bor. Det handlar också om att säkerställa en effektiv verksamhet som samtidigt bidrar till att det finns arbetstillfällen i statlig regi för tjänstemän och akademiker även utanför de större städerna. Genom att erbjuda service för fler myndigheter på ett och samma kontor och ha servicekontor på fler platser i landet säkras och förstärks den lokala statliga servicen. I grunden är det en fråga om legitimitet. Där staten är fysiskt närvarande ökar förtroendet hos allmänheten. Detta är ingen arbetsmarknadsåtgärd på några enskilda orter. Det handlar inte om att kompensera vissa regioner. Det handlar om att hålla ihop Sverige.

Det är av yttersta vikt att regeringen stärker den statliga närvaron och statlig service i hela landet. I det arbetet vill vi peka på de geografiska skillnader som finns i vårt land. Att strikt tillämpa den nuvarande indelningen i FA-regioner är olyckligt när resultatet blir att ett antal kommuner blir utan statlig närvaro. Utredningen säger bl.a.: Förtroendet för de statliga myndigheterna och samhällets institutioner kan, anser utredningen, stärkas genom en väl utvecklad lokal statlig närvaro och service.
Lokal närvaro sker INTE genom att servicen finns 100 km bort.
Kravet är självklart: Statliga servicekontor i alla kommuner!

I sammanfattningen av betänkandet Statliga servicekontor – mer service på fler platser (SOU 2018:43) kan man bl.a. hitta följande skrivningar:
Utredningen konstaterade i delbetänkandet att i synnerhet medborgare, men även företagare, har behov av att personligen kunna möta myndigheter och få personlig service. Statliga myndigheter ska finnas tillgängliga för alla. Lokal statlig service är särskilt viktigt för dem som har svårigheter med det svenska språket, de med vissa typer av funktionsnedsättningar och de som är ekonomiskt utsatta. Utredningens bedömning är att servicekontoren i dag tillhandahåller sådan hjälp att den enskilde kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ges i den utsträckning som är lämpligt med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndigheternas verksamhet.
Dagens modell, där servicehandläggarna ger service av både allmän och fördjupad karaktär, är smidig, enkel och väl fungerande. Utredningens bestämda uppfattning är att servicekontorens tillgång till verksamhetssystem är en förutsättning för att kunna tillhandahålla service utifrån de enskilda besökarnas behov. Utan tillgång till dessa system skulle endast allmän service kunna ges och besökarna skulle i många fall behöva hänvisas till andra servicekanaler. Förtroendet för de statliga myndigheterna och samhällets institutioner kan, anser utredningen, stärkas genom en väl utvecklad lokal statlig närvaro och service.


Skrivelse från Region 10 – Viktigt att arbetsförmedlingens kontor får vara kvar

De som bor och arbetar i landsbygderna ska ha samma möjligheter till ett gott liv som medborgarna i resten av Sverige. Landsbygderna ska ha samma förutsättningar att utvecklas som andra delar av landet. Det slog den parlamentariska landsbygdskommittén fast.

Yttersta vikt att arbetsförmedlingens glesbygdskontor inte läggs ned!
Att statlig närvaro är av största vikt i hela landet har tidigare utredningar fastslagit, bl.a. för att stärka förtroendet för statliga myndigheter och samhällets institutioner och stötta de som har risk för ett utanförskap.
Under slutet av januari kom ett varsel för de anställda på arbetsförmedlingen där man varslade 4 500 tjänster. I mars detta år kom nedläggningsbeslut på 130 kontor varav 5 i Region 10’s geografi. Detta ger två kontor med bemanning och tre obemannade kontor i alla Region 10’s 10 kommuner (vilket har en geografisk storlek på 62 400 km2, ca 20 000 km2 större än Danmark).
De som drabbas av en nedläggning är de som i de flesta fall har en svår situation och de som står längst från arbetsmarknaden och redan är en utsatt grupp i samhället. Ett samhälleligt utanförskap är något man till varje pris måste motverka, detta gör man inte genom att lägga ned kontor dit arbetssökande kan gå för att få stöd, hjälp och råd av adekvat personal. Region 10 anser att det är av yttersta vikt att regeringen tar beslut att inte lägger ned Arbetsförmedlingens kontor i glesbygd!


– Choose your language –

MOVE UP NORTH

Besök sidan moveupnorth