Författare: Fridha Eriksson Nyström

Dela

Skrivelse till Arbetsförmedlingens General Direktör

Arbetsförmedlingen i inlandet
Digitalisering behövs. Men att genomföra stora verksamhetsförändringar genom digitalisering utan varken konsekvensanalyser eller lösningar på de problem som uppstår är oansvarigt och drabbar både enskilda individer och våra kommuner. En stor del av befolkningen är redan digitala. De som inte är det behöver hjälp och stöd. De utlovade servicekontoren tycks inte komma förrän 2021 och dessutom inte med kontinuerlig bemanning. Om alla ska med i det nya digitala Sverige måste förutsättningar ges till dem som behöver det mest.

Vi ser hur Skatteverket lyckats med sin succesiva digitaliseringsprocess med hjälp av morötter i form av tidig återbetalning av skatteåterbäring vilket fått allt fler att deklarera digitalt. De har däremot inte tagit bort möjligheten att fylla i pappersblanketten och skicka den med posten. Nedläggningen av Arbetsförmedlingens kontor visar ett helt annat förhållningssätt till människor. Boende i gles- och landsbygd tvingas in i det digitala oavsett om de har tillgång till eller kompetens för det. Är det rimligt att en boende i till exempel Borgafjäll ska köra 24 mil (!) enkel väg till Lycksele för att träffa Arbetsförmedlingen?

Samhällsekonomiskt är våra lokala kontor viktiga då de bidrar med kunskap och information från vår verklighet till den nationella nivån för prognoser och analyser om t.ex. kompetensbehoven. I en sammanställning inför ett samrådssvar listades de olika insatser och samarbetsområden AF och kommunerna har tillsammans och listan blev 2,5 sidor lång. Hur ska den informationen se ut utan lokal prägel? Ska stadsnormen återigen appliceras på en bygd med helt andra förutsättningar? Statlig närvaro är en viktig faktor för näringslivets etableringar och utveckling enligt studier. När AF försvinner med sin närvaro, den lokala förankringen, kunskapsförmedlingen och sitt anpassade utbud av insatser kommer det att påverka vår möjlighet till tillväxt på ett negativt sätt.

Vi hör nu att ”kompletterande aktörer” återigen ska bedriva verksamhet, ett koncept som testats tidigare utan någon nämnvärd framgång. Vår erfarenhet är att när statlig service privatiseras så samlas de privata aktörerna i områden där stordriftsfördelarna finns medan glesbygden blir utan eller får ett ytterst litet utbud. Vi befarar att socialtjänsten i våra redan ekonomiskt tyngda kommuner kommer att få än fler behövande att hjälpa, för att kompensera för AF frånvaro.

Vi ser fram emot digitaliseringens möjligheter då allt fler upptäcker de enorma fördelarna att verka och bo i världens finaste miljöer och genom digital uppkoppling kunna arbeta och socialisera över landets gränser. Vi välkomnar och värnar om dem som ser och tar möjligheterna i den digitala tidseran, men slå inte i all hast undan fötterna för inlandets tillväxt!